tisdag 16 november 2010

Utan Mehmet

Det är så sorgligt tråkigt här utan Mehmet. Jag vill bara att han ska komma hem, hem, hem... kom hem NU!!! Så fort det går i korridoren här utanför så får jag för mig att det är han som kommer. Att han kommit hem tidigare och vill överaska mig. Samtidigt så vet jag ju att det inte är sant.

Idag har jag bara suttit med skolarbete. Jag är glad för det som blir gjort, för mitt liv har verkligen stannat upp sen Mehmet åkte här ifrån. Men trots allt så har jag fått sjukt mycket gjort med skolan idag. Så nu kan jag pusta ut ääända till imorgon bitti när det är dags att sätta fart igen.

Idag skulle jag ha gått till tisdagsmarknaden och handlat frukt och grönt. Jag har ju gått dit varenda tisdag sen jag kom hit... men inte idag. Hur kul är det att laga mat och äta helt ensam? Svar: Inte alls kul!!! Så jag äter det jag har hemma tills det ekar i kylen och skåpen helt enkelt. Bazaren har ju ändå öppet alla dagar i veckan, även om utbudet inte är lika stort när det inte är marknad.

Iyi Bayramlar önskar jag alla som känner till det! Personligen så firar jag den i min ensamhet instängd i lägenheten.

1 kommentar:

  1. Förstår att det är trist utan honom :/
    Själv sitter jag i Sverige när det enda jag vill är att vara i Alanya hos min karl.
    Men det är nästan ännu värre när man är i samma land, och inte kan vara tillsammans :(

    En stor KRAM på dig iaf!

    SvaraRadera