Det är bara att bryta ihop och gå vidare!!!

Ja, jag skrev just världens längsta inlägg som just försvann innan det hann bli publicerat. Jag sammanfattar det i några korta meningar istället.

Gick upp i tid imorses med Mehmet och åt en mysig frukost. Hade planer på att gå till stranden och plugga efter det, men insåg att det var för varmt så jag tänkte gå till poolen istället. Innan det så gick jag bara snabbt ut på datorn för att kolla av läget kring skolan och DÅÅÅÅ.... Himlen kunde lika väl ramlat ner i skallen på mig alltså. Den "piratkopia" jag fått av Officepaketet och som skulle fungera så fint, hade låst sig efter 25 dagars användning utan produktnyckel. Så här satt jag utan ett fungerande ordbehandlingsprogram och inte ett enda annat program som kunde jämföras med word och mitt uppe i högskolestudier och en stundande inlämningsuppgift om ett par veckor. För er som läst på högskola så vet ni precis hur viktigt det är med rätt format på dokumenten, rätt inställningar, justeringar osv. Det går inte för sig att bara dumpa in något gammalt hotmail med arbetet i direkt.

Paniken var ett faktum, så jag kastade mig ut på nätet (givetvis efter att ha gjort en omstart av datorn som brukar vara lösningen på 90% av alla datastrul) och raggade folk som skulle kunna hjälpa mig att komma på en lösning. Jag kan säga att det gick tusen tankar i mitt huvud, samtidigt som det ändå stod fullständigt still på kreativa ideer. Här satt jag liksom i turkiet (omöjlighetens land, där allt tar tio gånger längre tid att ordna än i alla dom andra länderna) och visste varken ut eller in. Men min underbara Anna där hemma, samt en kollega på jobbet, kom till min undsättning och presenterade OpenOffice för mig.

När jag lugnat ner mig och torkat snoret och tårarna efter att i ren panik ha grinat i 30minuter, så insåg jag också att detta OpenOffice kanske inte var så dumt ändå.

Jag säger bara...
ALLAHU AKBAR!!!!!!!!!!