Dag 1 i Istanbul

Vi landade på Atatürk flygplatsen strax efter lunchtid och kom in på flygplatsen som två vilsna hönor. Redan här hade jag dåliga energier över Istanbul. Vi hade planerat att ta Metron till centrum, men då ingen av oss visste hur det fungerade, vart man köpte biljetter osv. så tog latheten över. Vi tog en taxi för 170kr istället =) Det var långt att åka till Sultan-Ahmet, gamla stan där vi skulle bo. Vi åkte säkert i 30min och det var rejäla trafikstockningar på vägen. Smockat med bilar. När vi hade ungefär 3min kvar att åka så blev vi fast på en liten stenkullergata inne i gamla stan och där blev vi stående säkert 10min. Vi tackade för oss och valde att gå sista biten istället för att sitta där o vänta.

Vi fick leta bra länge efter vårt hotell. Vi gick upp och ner på den gata som hotellet skulle finnas på, men hittade då rätt. Till slut fick jag av en slump syn på texten "Star Holyday hotell". Ja, det var då den mest anonyma och intetsägande ingång jag har sett på ett hotell. Jag trodde det var en igenbommad port, men det visade sig vara ingången till vårt hotell. Vi kom in i recptionen och insåg att det här var ett 2a sorteringens hotell. Ingen hiss och vi fick rum på 4e våningen. Vi stapplade upp för alla trapporna och blev visade vart vårt badrum låg. Ja, en allmän toalett ute i korridoren och för att komma dit så var man tvungen att passera ingången till restaurangen där alla gäster åt frukost. Nice... NOT!

Sen kom vi in på vårt rum. Och ordet RUM har väll aldrig gjort sig så bra som nu. Tänk er ett klassiskt gästrum i en sommarstuga, så såg det ut. 3x4meter "stort" och endast två fantasilösa sängar, en garderob och ett bord med en liten tv på. Ja, behöver jag förklara att en balkong hade varit som en ren lyxfacilitet i detta läget och att klaustrofobin var total. Det enda som var bra var att de hade små söta hotelltofflor som man fick och lite schampo och tvål. Inget som jag änvänder i mitt hår dock. Vi fick också en mycket intrssant upplevelse av att kolla ut genom fönstret, det har jag en video på för den nyfikne.

Vi gick ock kikade i det lilla utrymmet som de kallade restaurang. Där var det ju visserligen väldigt fin utsikt över hela Blå moskén, men det övriga var ju inte så mycket att hurra över.

Vi vilade en stund, fixade oss sedan och begav oss sedan ut på stan för att hitta något mysigt ställe att äta på. Stan är ju full med små romantiska restauranger, så jag valde en av dem. Vi hade en trevlig stund, maten var ju sådär bra måste jag ju säga. Vi var trötta så vi gick och la oss tidigt den kvällen.