Det närmar sig nu... Alanya. Att säga "med stormsteg" vore ju en kraftig överdrift dock. Idag är det i alla fall augusti. Mitt väääääntande har gett resultat. Jag tror inte riktigt att jag har förstått vad det är jag ska göra, vad jag har gett mig in på. Man är så van med sin vardagslunk; gå till jobbet, lunch, jobba mer, gå hem, sitta framför tvn osv. Det faktum att jag den 1 september inte behöver gå till jobbet mer på ett bra tag, det känns helt overkligt. Jag kommer inte förstå detta förrän det händer på riktigt. Ibland kommer det plötsligt över en, och man blir lite rädd och tänker "VAD HAR JAG GJORT?". Men herregud, det finns ju massor av människor som väljer andra vägar i livet än att arbeta. Det här är bara nyttigt för mig, jag vet ju det. Och det är förhoppningsvis inte första och enda gången som jag kommer göra såhär heller.
Mina planer, tankar och funderingar sträcker sig dock bara till själva avresedatumet. Det är liksom det som jag har fokuserat på. Att det kommer ett liv efter också, det har jag inte börjat tänka på så mycket förrän de senaste dagarna. Det är så mycket som jag vill hinna med första dagen jag kommer ner:
- Vaxa armarna (Ett MÅSTE)
- Införskaffa en speciell överraskning.
- Skaffa mig en rejäl solbränna, stranden näst på tur alltså.
- Spendera tid med Mehmet och Anna.
- Ta en rejäl jävla grogg på balkongen och försöka slappna av.
- Byta ringar med Mehmet och göra detta till någon slags cermoni (jag har en plan, får se om den överensstämmer med hanns =)
Packa upp väskor och annat, det får alltså prioriteras bort för viktigare och mer efterlängtade aktiviteter. Åååååhhh som jag längtar!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar