Tvättat 10 maskiner med en spindel som övervakare

Igår var det den stoooora tvättdagen. Jag hade inte tvättat på över 4 veckor, och jag hade så mycket smutstvätt så jag höll på att grina när jag insåg det. Och det är väll just det som fått mig att flytta på tvättiden flera gånger, för att det blev för mycket. Och det blev ju inte mindre av att vänta en vecka till.. och några dagar till. Till slut hade jag inte ett enda par trosor att ta på mig så jag var ju bara tvungen (har inte råd att köpa nytt och kan inte bete mig som en ungkarl).

Rusade hem efter jobbet, hävde upp allt på sängen och insåg... "Det här blir MINST 8 maskiner och jag har 4 timmar på mig". Sorteringen gick på en halvtimma och sen fick jag rusa ner i tvättstugan. I med de två första. När det var dags att byta maskin efter en timma så stod regnet som spön i backen. Jag försökte vänta ut det genom att vänta under ett tak och satte fart på mina lurviga när jag trodde att regnet skulle hålla upp i någon minut. Men tji fick jag... himlens portar öppnade sig när jag kommit några steg, så jag fick springa tillbaka igen och vänta lite till. Till slut sket jag i det och sprang ändå, och fram kom jag... som en dränkt katt.

Kommer ner i tvättstugan och vad ser jag till min fasa och förskräckelse i ögonvrån, om inte VÄRLDENS STÖRSTA (observera att det troligen var världenst största) spindel i tvätthon. Den såg typ ut som på bilden och var 5cm i diameter inklusive benen då. Jag har vääärldens spindelfobi för er som inte viste. Jag känner hur yr jag blir, hur det slår fullständig blackout i huvet, hur pulsen stiger till det dubbla och jag börjar vifta med händerna och ropa mamma, mamma, mamma. Jag fick ställa mig 10 meter från spindeln och försöka att lugna ner mig, för inte skulle mamma komma för en sån här sak (även om jag hade betalat en halv förmögenhet för att få den bortforslad från MIN tvättstuga). Jag lugnade ner mig på ett par minuter, tassade fram jävligt försiktigt och kikade. Det var nästan så att jag sjönk ner på knä och bad till högre makter att det lilla äcklet skulle stanna där. Och visst stannade den på samma fläck resten av kvällen. Det kanske finns en gud ändå! Men man undrar ju, var det verkligen meningen att jag skulle tvätta denna helvetesdag och vad för ont har jag gjort för att förtjäna detta.

När 8 maskiner var klara och jag var så trött att ögonen bokstavligen gick i kors, så somnade jag som en stock i min nybäddade säng. Men klockan ringde sedvanligt kl.06.30. Haha, ja ni tror väll inte att jag blev klar med all tvätt igår. Nej, nej... jag hade ju 2 maskiner tvätt kvar att köra och dessutom så hänge hälften av all tvätt från gårkvällen kvar där nere. Det var bara att sätta fart. Och till min otroliga lycka så satt spindeln kvar på samma fläck även imorses.

En vardagsberättelse skadar inte ibland!