onsdag 9 november 2011

Nej givetvis inget svar

Nej, självklart har vi inte fått något svar från Migrationsverket idag heller. Jag är så otroligt ledsen, upprörd o besviken så jag drog iväg ett sjujävla mail till dem. Måtte det gå rakt in i hjärtat på min handläggare. Helt ärligt så har jag lust i köra upp nått i rö*en på henne. Betvivlar om hon ens har nått hjärta. Jag är så arg!!!

Nu har vi satt vår reservplan i verket. Mehmet åker hem till byn 26 november. Jag åker hem till Sverige samma dag. Därefter blir det bara för oss att vänta. Jag hade hoppats på att få komma tillbaka till kontoret och börja jobba redan efter en vecka hemma i Sverige, men efter att ha kontaktat min chef så ser det rätt så mörkt ut måste jag säga. Så om det inte finns något för mig att göra på kontoret från 5 december så får jag gå hemma o släpa fötterna efter mig, göra slut på alla mina semesterdagar helt i onödan o typ göra ingenting fram till 19 december då jag får börja jobba igen. Jag frågade Mehmet om han ville att jag skulle åka hem o sen komma tillbaka omgående till Alanya igen (istället för att bara gå hemma o dra och för att få mitt visum automatiskt förlängt istället för att söka här på plats i Alanya). Men han var osäker. Han saknar sin familj så mycket och han har lite ärenden att göra där hemma, så han kände nog inte att det var någon bra ide. Samtidigt som jag ju givetvis förstår honom så känner jag mig bara så jävla obehövd. Mehmet sätter familjen före mig och jobbet behöver mig inte och hemma finns det inget att göra.

Om jag bara hade en endaste liten jävla aning om när Mehmet kunde tänkas komma till Sverige så jag kunde veta hur mycket pengar jag har över till annat. I så fall kunde jag dra iväg på en resa någonstans. Men utan att veta hur mycket pengar jag behöver så är det inte heller lätt att planera hur mycket pengar jag kan göra av med. Såg att det fanns superbilliga flygbiljetter till Thailand o är jättesugen på att bara dra dit... själv eller inte. Men vet ju liksom inget om något o hur fan ska jag kunna planera något då. Sen finns det ju ett ord som kallas "spontanitet" har jag hört. Det är ett ord som jag vanligen inte vill beblanda mig med, men skulle ju faktiskt kunna gå att nyttja i detta läget. Om allt faller sig så när jag kommer hem sista november att jag har pengar över, att vi inte fått svar från Migrationsverket och jag får inte komma tillbaka o jobba i förtid, så skulle man ju kunna dra iväg ett par veckor. Tåls att fundera på!

Nu ska jag gå o gräva ner mig under ett täcke. Positiva klubben har årsmöte där idag.

See you!

2 kommentarer:

  1. Fy fan vad jobbigt att de inte ger något svar.. Har hållit tummarna varje gång jag går in på din sida:( Men du vet att han behöver inget visa till thailand va?:) tycker ni tar en semester där ihop istället.. Tyvärr växer ju inte pengar på trän så kan kanske bli svårt ekonomiskt...Men om ni har möjligheten så åk åk åk.. kramar

    SvaraRadera
  2. Fy vad jobbigt att leva i sån ovisshet! Vad är det som kan ta sån tid? När man läst vissa andra Alanya-bloggares UT-berättelser så har det gått ovanligt snabbt att få svar, en tjej fick det färdigt på några veckor. För oss tog det ca 3 månader, det som stal mest tid var processen mellan intervju och att jag fick hem frågeformuläret, sen gick det rätt kvickt. Tänk att det ska vara så olika! Jag håller tummarna för att det snaart, snaaart dimper ner ett trevligt brev på din hallmatta!

    Håll ut, kram på dig!!
    //Emma

    SvaraRadera