onsdag 30 november 2011

JAAA

Vi fick JA =)))

Så fick vi då ÄNTLIGEN vårt efterlängtade JA på Mehmets Uppehållstillstånd. Nu har det gått ett helt dygn sen jag fick veta det, men ändå kan jag inte hjälpa att jag fäller x antal tårar av glädje när jag skriver detta. Lyckan har aldrig varit så enorm, så total som den jag kände igår efter att ha fått beskedet via Migrationsverkets kundtjänst. Jag satt först i 34minuter telefonkö på eftermiddagen och kände att det är now or never, så jag vääääntade, och vääääntade. Till sist kom jag då fram och jag kände liksom hur lugnet infann sig i hela mig när jag ställde frågan till tjejer på andra sidan luren om vi fått beslut i vårt ärende. Och när hon berättade så fann jag liksom inga ord, jag sa bara "Ja men vad bra då vet jag" och sen ställde jag nån kort fråga om UT-kortet och la på. Sen satt jag i soffan i några sekunder o visste varken ut eller in... vart ska jag börja nu, vem ska jag ringa, vad ska jag säga osv. Innan jag hade kommit på att det ju faktiskt var Mehmet jag var tvungen att ringa först så kände jag hur glädjetårarna och tårar av ENORM lättnad kom forsande fram ur mina ögon. Jag visste att om jag skulle lyfta luren o ringa nu så skulle jag knappt få fram ett ljud, men jag var ju tvungen att ringa, jag var tvungen.

Jag lyckades snurvla fram till Mehmet "Vi fick JA, dom sa JA...". Mehmet förstod inget först, eftersom han varit så inställd på att vi skulle bli nekade, så han trodde det handlade om min skola eller något annat. Och när jag sedan grinade fram "Migrationsverket.. dom sa JA på ditt uppehållstillstånd.." så bröt han också ihop. Efter ett glädjetjut så kunde han heller inte hålla tillbaka tårarna och den lyckan vi kände i denna stund var så himla stor, så otroligt stark. Vilken känsla!!!

Mehmet kände att han genast ville berätta för hela världen så efter att ha lagt på luren kort där efter så sprang han runt till alla och berättade - grannar, vänner, familj. Han grinade, hans syster med sambo grinade, alla var så otroligt glada. Sen på kvällen så ordnade Mehmet lite festligheter för de närmaste. Han bjöd hem folk o bjöd på fin baklava och te och de satt o pratade om framtiden. Han var så glad. JAG är så glad, så otroligt lycklig nu när detta har börjat sjunka in, att det faktiskt är på riktigt =)))

Nu damp posten ner på hallgolvet hörde jag... vänta, jag ska springa och kolla om vårt beslut kommit svart på vitt...

Jadå, det var vårt lilla beslut som kom.... usch, o nu grinar jag ännu mer. Jag är verkligen lycklig, ni anar inte vilken otrolig lättnad det här är för mig och Mehmet. Efter 8 månaders väntan exakt på dagen så gav de oss ett JA.

Nu är planerna att han ska flytta hem till mig den 22 december. Jag hoppas och tror att hans UT-kort hinner anlända till Ambassaden i Ankara nu på 3 veckor. Planen blir som följer att Mehmet tar nattbussen till Ankara den 20e, han hämtar sitt kort på Ambassaden på morgonen den 21a och därefter stannar han antingen kvar i Ankara och tar sen morgonflyget till Sverige med byte i Istanbul, eller så flyger han till Istanbul direkt där den 21a, sover över natt hos sin morbror i Istanbul och tar sen morgonflyget till Sverige den 22a. Han kommer landa i Stockholm, så jag får på något sätt ordna så att jag kan möta upp honom på flyget.

Om ni bara visste hur ofantligt lycklig och glad jag är att han kommer hit före nyår och också förhoppningsvis före julafton. Att få fira detta på svenskt vis tillsammans med den jag älskar mest av allt betyder oerhört mycket. I år blir julafton lite speciell. Vi alla är bjudna till min bror med familj i Jönköping till deras nybyggda hus. Där firar vi julen och sover antagligen över natt. Vi kommer bara köpa en julklapp var till någon som vi fått i uppdrag att handla till genom lottning. Men jag tror att jag, mamma, syrran o Mehmet kommer byta lite fler julklappar med varandra i alla fall. Varför ska man vara utan julklappar... det är ju jättekul att se hur glada folk blir när de får något som de önskat sig.

Åh, nu har jag verkligen lust att sätta fart o fixa det allra sista här hemma, inklusive julpyntning, tills mitt älskade hjärtetroll kommer hit. Jag vill att min hem ska skina och glänsa och kännas varmt, hemtrevligt och välkomnande när vi kliver innanför dörren =)

3 kommentarer:

  1. Åh så underbart roligt..:)!!! Äntligen är det er tur, ni har väntat och väntat och nu har ni framtiden för er!
    Stooort grattis och kramar till er,
    //Emma (kommer exakt ihåg känslan när man fick sitt efterlängtade ja..:))

    SvaraRadera
  2. Åhhhh vad glad jag blir för er skull!!!
    Äntligen kan ni börja leva =) Hoppas allt flyter på bra nu så han kommer den 22 =) stort grattis och lycka till kram // Sofie

    ps jag minns känslan som igår när vi fick JA gud vilken härlig känsla det var...

    SvaraRadera
  3. Äntligen!! ojojoj vad härligt:):)grattis till en riktig kämpe. Kramar Laleee

    SvaraRadera