Ny bekantskap

Har fått kontakt med en annan svensk tjej som liksom jag har ett förhållande med en turkisk kille. Jag kände direkt att den här tjejen och jag garanterad hade en massa massa att prata om (ni vet ju hur jag är med mina energier). Och den här gången, liksom oftast, så var energierna rätt. Vi har nu mailat med varandra sida upp och sida ner, jag kan knappt vänta tills jag får nästa mail.

Hon och jag är liksom i samma fas i förhållandet, vi är lika gamla, vi verkar ha starka åsikter båda två och skinn på näsan. Mer likheter lär dyka upp, det känner jag på mig. Jag skulle väldigt gärna vilja träffa henne och hoppas att hon kan komma ner i höst till Alanya så vi får byta fler tankar och åsikter och erfarenheter.

Man funderar ju liksom på om man har sin framtid i Sverige eller Turkiet.... jag har svårt att tänka mig att jag för alltid ska bo i turkiet, och deffinitivt inte med små barn, det kan jag känna rent spontant. Men innan man får barn så kan man ju tänkas bli boende där nått halvår eller ett år. Då är det bra att ha kontakter och vänner även där nere. Jag känner ju mycket folk i alanya redan, men man vill ju ha nära vänner som man kan ha roligt med, prata med, så att ens liv inte blir så ensamt när ens turkman arbetar hela dagarna.

Det här med att männen arbetar så mycket, det borde man eg. vända till sin fördel. Jag har då aldrig varit typen som har haft som mål att leva som hemmafru alternativt lyxhustru. Men frågan är om man borde tänka om, att istället låta mannan försörja en och man själv kan gå hemma med en himla massa fritid o göra vad man vill. För risken att ens turkman lär "gå ner i tid" den är inte så värst överhänganden. Men än mindre är nog risken att jag kommer att få leva som lyxhustru. Det ligger dock inte för mig, att leva i lyx och flärd. Jag kan leva rätt så enkelt, men viss standard det vill jag ju såklart ha.