fredag 30 september 2011

När ska tiden räcka till?

Jag hinner verkligen inte med, jag pluggar inte tillräckligt, jag sover inte tillräckligt, jag äter inte tillräckligt många gånger på dagen utan färre och större mål, jag roar mig inte tillräckligt, bloggar inte tillräckligt, solar inte tillräckligt och gör inte tillräckligt med hushållssysslor. Jag fattar inte hur dygnet kan ha så få timmar här i Alanya.

De senaste dagarna har i alla fall varit lugna. Mest varit hemma och pluggat och umgåtts med Mehmet på hans lediga tid. Vi har det riktigt bra tillsammans nu, men han jobbar för många timmar för att vi ska få någon kvalitetstid ihop. Hur kul är det liksom att sova ihop typ 8 timmar på dygnet och sen umgås 3 timmar.

Idag har jag i alla fall varit och poolbadat med Anna vid en pool som både hon och jag gått o sneglat på hur länge som helst. Den är så fräsch o helt nybyggd. Vi fick ett par timmar med sol, bad o prat och lite att dricka och smaska på. Mycket trevligt! Sen skyndade jag mig hem för jag och Mehmet hade bestämt att vi skulle laga mat tillsammans. Det slutade med att han lagade mat åt mig, precis som igår. Han gjorde en helt otrolig güvec (gryta) som givetvis var vegetarisk. Potatis, lök, purjolök, aubergin, squash, champinjoner och massor av chilipasta som hans mamma skickat med. Den blev helt fantastisk och vi åt den i djupa tallrikar med sked och med bröd till. Han kan då laga mat till en kvinna som ingen annan min älskling.

Ikväll har jag varit på Mehmets restaurang o hängt. Jag hade med mig skolboken såklart. Jag hade faktiskt en riktigt bra kväll med både produktivitet och nöje på en o samma gång, till den där jävla idioten till chef förstörde hela kvällen för mig...

Sitter jag där vid ett tvåmansbord helt för mig själv och stör ingen och tar ingen vidare plats. Den här restaurangen har ju alltid massor av folk och dom sitter ju hur länge som helst. Jag satt där o pluggade, drack lite drinkar och åt en frukttallrik. Så kommer det ett sällskap om 6 personer, men de hade bara ett bord för 4 till dom. Så inom loppet av 10 sekunder så har chefen stövlat fram till mig, frågat om han får ta mitt bord och flytta på mig, varav jag sa ja i tron om att han givetvis hade ett annat litet bord till mig längre bort. Inom samma 10 sekunder så har killarna som jobbat där raffsat åt sig alla mina grejer, sparkat bort mina skor som jag inte hunnit ta på mig, flyttat bordet o lagt hela sin uppmärksamhet på de nya gästerna.... Där står jag... Jag blir visad in i lokalen och där tänker idiotjäveln placera mig längst inne i ett hörn där man i princip inte ens får plats, där det står barnstolar o bråte och det finns ingen utsikt what so ever på vad som händer på restaurangen med uppträde, karaoke, folk som passerar eller något. Jag betydde alltså INGET för den här jävla idioten till boss. Jag blev så förbannad så jag tackade för mig, betalade och gick därifrån med ganska så raska steg. Hur fan behandlar han kunder egentligen. Jag hade ju ändå beställt in dryck o annat för 130kr den här kvällen, det var ju inte som att jag satt där o snyltade direkt. Nej, när Mehmet kommer hem ska jag kräva att han säger upp sig. Får se om han gört... det är ju inte direkt det enda vi är missnöjda med på det där satans jävla stället.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar