tisdag 18 oktober 2011

Hurrey, 2 dagar i rad

Ja ni ser rätt, två dagar i rad får ni uppdateringar =)

Idag var jag o Mehmet o storhandlade på Sok på morgonen. Jag visste inte att han kommit hem så sent som 4 inatt så jag slet upp han redan halv 10. Hihi! Vi fyllde i alla fall upp kylskåpet rejält o var dessutom en vända in på Oba Ekmek o köpte mina ääääälskade ost-pide. Ingen var väll lyckligare än jag när vi studdsade ut därifrån. Hehe!

Sen när vi kom hem så hände något oväntat men ändå inte. Mehmet sa upp sig från jobbet. Vilken skräll! Ja, jag vet inte om det är bra eller dåligt. Bra på så vis att han vantrivdes där pga de övriga killarna som jobbar där och dels för att jag har mer tid över nu då skolan lugnat ner sig. Men dåligt på så vis att han inte får in några pengar, plus att han kommer vara hemma precis hela dagarna och jag är rädd att vi kommer gå varandra på nerverna vissa dagar. Men jaja, kärleken övervinner allt, visst är det så.

Till kvällsmat blev det något rätt så svenskt, varma mackor med champinjonstuvning. Inte helt fel alltså. Dessutom skickade jag iväg en lång önskelista idag till min mamma gällande ätbart som jag vill att hon köper med ner när hon o syrran kommer. Tänk om jag blir lycklig ägare av en flaska BOB blandsaft =)))

Nu sitter jag här o skriver, när jag eg. kunde ligga i sängen o mysa o se på film med mannen. Han planerar ju som en äkta turk, dvs. han hade inte en tanke på att jag o han kanske kunde ha lite mysigt ikväll som är hans första lediga dag på flera veckor. Nej, istället lovar han bort sig till gamla kunder som ville att han skulle komma o sitta med dem på en restaurang här bortanför. Så jag hamande helt enkelt på andra plats på hans kärlekslista denna dag. Jag blev inte glad på honom, o jag tror trots allt att han insåg sitt misstag för han var så jäkla len i rösten när han gick utanför dörren. Men de kommer ju fler kvällar så vi får ta igen det någon annan dag helt enkelt.

Mailade åter igen Migrationsverket idag. Men den här gången var jag inte så snäll o timid i mitt sätt att uttrycka mig. Jag tröttnade på att aldrig få svar i rimlig tid från min handläggare så jag drog ett långt o utförligt mail direkt till kontorschefen istället. O visst, det gjorde verkan, men inte på det sättet jag hade hoppats. Jag fick nämligen svar inom 1 timma från handläggaren, och det stod såhär:

Hej Marie!
Jag ber om ursäkt för att jag inte hunnit svara på ditt mail. Migrationsverket har en väldigt lång handläggningstid för anknytnings ärenden. Handläggningstiden ligger på ungefär 8-9 månader från den dagen man har sökt. Mitt mål är att fatta beslut innan 8 månader har gått. Inget beslut finns i ärendet idag.


Ooooooch, vad drar vi då för slutsats av detta. Förutom att dom inte verkar läskunniga på Migrationsverket och förutom att dom skickar ett standardsvar till mig hela tiden, så är allt helt fantastiskt. Att vi har väntat snart 7 månader på UTt nu, det är tydligen helt normalt för dom. Ja jag är så jävla arg så jag kokar.

1 kommentar:

  1. Amen fyy så fräcka de är! Är det inte snart dags att de ens överhuvudtaget börjat se på ärendet? Verkar ju helt knasigt att man skall behöva vänta såå länge? Det värsta är att man inte kan träffa dem i person och fråga hur d egentligen står till på kontoret utan man skall bara mejla och det känns så opersonligt. Men d är ju klart att de inte vill bli påverkade och "personliga" med de sökande. Försök att vända din ilska och hopplöshet till kärlek för varje minut nu är tillsammans (även om man lätt kan gå på varandra när man båda är hemma) för tänk om du satt i höstrusket härhemma ensam,,, =(
    Jag sitter o saknar min gulle efter 3 månader sedan som vi sågs och jag håller på att döö. Livet blir aldrig rättvist!
    Kämpa på snäckan så skall du se att en dag så kommer under att ske!! peace and love!!
    Kram CC

    SvaraRadera