Åhh... jag känner igen det där! Känns som det liksom aldrig ska ta slut. Så fort man tror att man ser en ljusning så har man bara nått fel på ögonen för det blir snart lika bäcksvart igen. Har inget bra tips att ge dessvärre, förutom att man faktiskt kan ge upp. Men det är fan inte kul det heller! Det bästa jag skulle kunna tipsa om är väl att skämma bort sig själv eller berömma sig själv varje gång man gjort något klart eller kommit en bit på vägen, annars glömmer man att fira de små segrarna. Jag är ju sån att när jag nått ett mål eller kommit dit jag vill så stannar jag inte upp och firar det utan bara springer vidare till nästa utmaning. Då blir man ganska trött. Jag försöker att ändra på det i alla fall :)
Åhh... jag känner igen det där! Känns som det liksom aldrig ska ta slut. Så fort man tror att man ser en ljusning så har man bara nått fel på ögonen för det blir snart lika bäcksvart igen. Har inget bra tips att ge dessvärre, förutom att man faktiskt kan ge upp. Men det är fan inte kul det heller! Det bästa jag skulle kunna tipsa om är väl att skämma bort sig själv eller berömma sig själv varje gång man gjort något klart eller kommit en bit på vägen, annars glömmer man att fira de små segrarna. Jag är ju sån att när jag nått ett mål eller kommit dit jag vill så stannar jag inte upp och firar det utan bara springer vidare till nästa utmaning. Då blir man ganska trött. Jag försöker att ändra på det i alla fall :)
SvaraRaderaKRAM! Cecilia