Sista helgen i Playa la Sweden

Ja, det är faktiskt den sista helgen jag har framför mig. De kommande 5 månaderna kommer att bli väldigt annorlunda... minst sagt. Händelserika, känslosamma, äventyrliga och mycket, mycket mer. Men visst kan vardagen infinna sig även i Alanya, detta varma paradis. Ja, vardagen kan ju faktiskt infinna sig precis var som helst. Och jag hoppas att jag, när jag fått lite distans till Sverige, även kan finna detta lands charm och fördelar. Det är kanske som de säger, man vet inte vad man har förrän det är borta. Fast förhoppningsvis så står väll Sverige kvar även nästa år. Hmm.... är det lite vemodigt att lämna... varför sitter jag här och är djup och låter snyftig..?

Jag kommer sakna mina arbetskamrater som är helt underbara, men inte min arbetsplats. Jag kommer sakna min lägenhet, min säng, mitt kök, min soffa och mycket annat, men inte tristessen i detta land. Och jag byter gärna bort mina oändliga timmar i soffan o sängen mot att få bara med min underbara älskade fästman i nästan 5 månader. Men jag har redan börjat tänka på hur otroligt sjukt jävla jobbigt det kommer bli när jag ska skiljas åt från honom när det är dags för mig att åka hem igen. Vi har pratat om det ett par dagar nu och han känner likadant. Hur ska det bli, hur ska vi fixa det??? Förhoppningsvis så behöver vi inte vara ifrån varandra mer än 3 månader tills jag planerar att åka tillbaka igen. Då bara för en eller ett par korta veckors semester, men i alla fall. Men med tanke på hur oootrooooligt långa de här 9 veckorna har varit, så känns ju 3 månader som en hel jäkla evighet. Att säga att man kan må bra av att vara ifrån varandra ett tag, det tror jag inte på förrän jag upplevt det.

Well, min sista svensk-helg är här som sagt. Det är Matfestival i stan, men jag har inte en krona att göra av med, så jag håller mig hemma. Har mycket viktigare saker att syssla med, nämligen STORSTÄDNING! Har inhandlat en ny golvmopp, så här ska skuras golv. Sen står plockning, rensning, damning, damsugning, klädrensning, glas- och pappersinsamlings-kastning på schemat. Som jag längtar att få sätta igång... NOT! Men kan inte lämna lägenheten som ett amerikansk slumkvarter. Det lär ju bli dammigt ändå på de här månaderna. Blommorna, som ändå lyckats överleva, får jag adoptera bort. Dom kommer inte sakna mig, jag lovar ;)

"Den dumme städar och städar, men geniet behärskar kaos"